SPOLER VARNING! Jag kommer nämna filmtitlar som avslöjar slutet på filmen! Ser ni en mening som börjar med en filmtitel som ni inte sett så hoppa genast över till nästa mening. Varje titel är noggrant markerad som en länk (till imdb).

Visst skulle det suga om man döpte om The Sixth Sense (Sjätte Sinnet) till "Den Döde Barnpsykologen"? Eller varför inte låta Citizen Kane få heta "Hans Barndoms Kälke"? Ja, inte skulle det på något sätt göra de filmerna bättre, eller hur? Sämre? Skalan går från "lite sämre" till "förstörd film".

Men om man gör en film som heter The Night of the Hunter där en fantastisk Robert Mitchum infiltrerar en barnfamilj eftersom barnen vet var deras döda farsa gömt bytet från ett bankrån? Vad ska man döpa den till så att spänningen håller sig genom hela filmen..? Hmm...

---

Att döpa om filmtitlar är egentligen lika dumt som att översätta låttitlar. Och artistnamn. "Och nu, etta på Trackslistan: Tant Senil och hennes senaste hit Född Så Här!" eller "Veckans bubblare är Kattis Päronvin med Förra Fredagskvällen (T.G.G.A.D.Ä.F)!"

Nä, namn ska man nog låta bli... det är väl bara Kalle Anka som kommer undan med sånt? Donald Anka? Men de håller sig iallafall inom rätt djurart när de översätter namnen - Kalle heter inte Kalle Dovhjort eller nåt sånt.

---

I filmen Ett Öga Rött skulle det i en scen regna rasistiska flyers över filmens hjälte Halim. Ni vet; såna där som Sverigedemokraterna skulle ha gjort innan de insåg att det finns nog med rikspuckon som skulle rösta in dom i regeringen. I scenen behövdes ca 40.000 miljarder av dessa flyers så jag gjorde ett par varianter:

Jag fick verkligen "get into character" när jag gjorde dom eftersom de skulle se ut att vara gjord av en vuxen femåring med sjukt dålig uppfostran. Så jag photoshoppade bilden med vänster hand för att få den rätta känslan. Plus att jag la in mig själv som nån sorts klonan nynazist... för det skulle ju vara taskigt att lägga dit en bild på någon annan i ett sånt sammanhang - eller hur.

Så... öhm... därför vet jag inte riiiiktigt hur jag tänkte när jag la in min syster, hennes son och pappan till min Guddotter på en variant av flyern.

Eller jo; jag vet att jag ville ha en bild på en blond "kärnfamilj" och att det skulle vara lite kul att ge dom en liten cameo i en långfilm. En gullig present tänkte jag.


Och när jag säger att flyersena... flyersen... fly... papperslapparna inte hamnar "i bild" så menar jag: de blåser iväg in över Mälaren. Vilket gör att 1.) de inte syntes i bild och 2.) tusentals bilder på min syster & C/o med rasistiska texter flyter iväg och sprider sig genom Stockholm.

---

Från Aftonbladet.se idag:

---

Vi får aldrig glömma...

Nu när ni tryckt i er sill & nubbe... och burit in den där fulla snubben som din farbror sympati-bjudit med fast han inte tillhör familjen bara för att hans fru just lämnat honom för någon dykinstruktör på Mallorca-resan...

...så vill jag påminna er om att midsommar inte bara är en lek runt en blomsterklädd stång för de människor som inte har det lika lätt som oss andra. Ja, jag talar så klart om våra folkkära sportskommentatorer som vid smörgåsbordet reagerar likadant som hundar gör under fyrverkerierna på nyårsnatten. För detta överflöd av mat måste väcka svåra minnen av den tid då de inte hade det så lätt.

Från Aftonbladet.se 2011-05-16:

---

---

Jag har tidigare tagit upp hur alla Mel Brooks filmer fick alla sina filmer översatta till "Det Våras För"- nånting vilket i sig var en kommersiellt bra idé - samtidigt som det stal filmerna dess chans att få vara lite unika. Ungefär lika spännande som att döpa alla Göteborgare till Glenn. Visst är det träffande men ganska fattigt. Detsamma gjordes med Goldie Hawns filmer som fick heta "Tjejen Som"-nånting vilket verkligen inte gjorde många av hennes filmer rättvisa. Tillochmed seriösare filmer som Sugerland Express döptes om till "Tjejen Som Spelade Högt" vilket måste ha gjort de som förväntade sig en Tjejen Som Visste För Mycket-komedi grymt besvikna…

Sen har vi det här exemplet som verkligen inte funkade:

---

---

Ny tisha vilket passar bra en tisdag som denna då det är Internationella Tshirtsdagen som jag aldrig hört talas om förut! Fri frakt! Men bara idag (tisdag den 21 juni 2011) vilket får mig att undra om det inte borde heta "Spreadshirts stora fri frakts-dagen" istället...

Beställ "Ironi" eller nån av dom andra tröjorna och ange koden: T-DAY2011 så... löser det sig säkert. Vad vet jag?

---

---

Från Aftonbladet.se idag:

Ska man vara riiiiiktigt petig kan man även klaga på att det inte ens var ett försök till "erotisk dans", det hände INTE den här veckan (men jag kanske missat att programmet heter "Oj, vilken vecka?") och att ta till ord som "strippstång", med eller utan "citationstecken", är att ta i.

Ja, om man nu inte sysslar med sensationsjournalistik.

Dvs: ingen riktig journalistik.

Dvs: inte riktiga nyheter.

Om det inte är "nyheter" dom menar?



Sen det här:

---

Nä, inte kan väl vi svenskar hålla oss borta från att fläska på med fejjor i himlen på våra filmaffischer i nåt patetiskt försök att med lite stjärnstatus dra folk? För visst är det tack vare dom som man såg filmen?

Jag minns att jag var på en presskonferens med Mikael Håfström som fick en fråga om varför han alltid har med Kjell Bergqvist i sina filmer och om det var för att dra publik? Mickes svar; "Nä, det finns bara en svensk skådespelare som drar publik och det är Lasse Åberg". Ett genialiskt svar som har en skrämmande hög dos sanning i sig.

Men då är det väl säkert många som säger "Mikael Persbrandt då? Folk ser väl hans filmer på grund av att han är med?". Svaret är dock: NEJ. Det gör vi inte. Klassiskt fall av Kejsarens Nya Kläder. Kolla bara upp Persbrandts CV på IMDB och räkna hur många [svenska] publiksuccéer karln verkligen bjudit på. Det är Beck och... Beck. Resten är filmer som blivit av på grund av att han sagt ja till att vara med men karln har fler floppar än Bertram Heribertson. Ja, han som spelade Reine i Reine & Mimmi i fjällen! men honom ger man inte en ny chans. Ska man vara riktigt krass är Persbrandt en glorifierad TV-skådis. Ändå verkar det som att det säkraste sättet att få en film finansierad i det här landet är om han sagt ja till att vara med.

Hm. Jag råkade visst komma ifrån ämnet lite grann... Var var jag? Just ja! Drar svenska kändisar publik? Och drar de så pass mycket folk att det bara måste göras skitfula "huvudet bland molnen"-affischer?

UPPDATERING: På grund av problem med spreadshirt så går "Not To Be Stepped on" inte att köpa för tillfället. Hoppas få det fixat inom kort.

Okej, nu kan ni spendera dom där pengarna ni hade tänkt använda till nåt viktigare på några aningens för dyra t-shirts istället. Först ut är min "Space Mahoney" som tidigare bara fanns i två exemplar som jag och regissören till No Law 4000 äger. Så för att tjäna in pengarna ni bränt på t-shirten kan ni låtsas vara nån av oss och begå brott. (Men begå inga brott.)

Den andra tröjan är fan ännu dyrare men det krävs iallafall inte att folk ska ha sett en western-science fiction-film som INTE är Cowboys & Aliens för att fatta vad det är. Hoppas jag. "Not To Be Stepped On" är för dig som vill informera folk att dig kliver man minsann inte på för då gör det ont! Eller informera folk om att det gör ont att kliva på Lego. Du bestämmer själv - det är ett fritt land så länge du betalar bra för det (exklusive frakt).

---

Ja, det är väl inte så mycket att orda om här? En av de där få gångerna, precis som med Huset Som Gud Glömde, där en originaltitel översatts av en bra anledning eftersom vi inte har en aning om vad en "Groundhog day" är och resultatet blir faktiskt en förbättring. "Måndag Hela Veckan" har blivit ett uttryck för vardagsleda medan vi fortfarande, 18 år senare, inte vet vad en "groundhog day" är.

Jag har dock två stora frågor angående det svenska omslaget på bilden ovan:

1. Vad fan har hänt med Bill Murreys photoshoppade ansikte? Det ser ut som Littleface från Dick Tracy.
2. Om man nu är så förälskad i sin svenska översättning - varför inte översätta "special 15th anniversay edition" också?

---

Jag har ju i ett tidigare inlägg visat lite av de concept art-bilder jag tecknade till Ett Öga Rött så jag tänkte bara visa lite av hur arbetet bakom såna gick till. Det började med utdrag ur manus kring de scener bilderna skulle tas ifrån och sen en typ av beställning på lite mer exakt vilka bilder som skulle tecknas.

Den såg ut så här:
Men vi kom fram till att Alain var inte rätt look så vi gick ifrån det ganska snabbt. När vi till slut hittade ett utseende för Halim så var det bara att fortsätta skissa på Pappan (som absolut inte liknar Hassan Brijani som sen fick rollen), bilen och allt annat:

---

Fan, jag kan inte riktigt släppa hur många "huvudet bland molnen"-affischer det finns.

Jag vet inte ens varför jag gör det här mot mig själv... och er. Här är några jag hittade efter att ha googlat och gråtit i 5 minuter. Och för att inte visa på TOK för många har jag sållat fram exempel där de försökt med ett ansikte eller fler på himlen för att sen inse hur idiotiskt det ser ut och sen bytt ut ansiktena... mot andra bilder på samma ansikten.

---

Från Aftonbladet.se idag:

Jag måste medge att det krävs stake att skriva att man "vet mer" ovanför en artikel om Mensa men jag tror inte det krävs någon som helst IQ. Men det jag undrar över är "oupptäckt geni"? Jag skulle aldrig påstå att jag är smart på något sätt men tillochmed jag vet att man måste bli upptäckt innan man kan bli medlem i Mensa. Tror det är en ganska stor del av deras inträdesprocess att man måste bevisa att man är ett geni - detvillsäga: upptäcka om man är ett geni eller inte. Eller har jag missuppfattat något?


Sen vill jag bara uppmuntra Aftonbladet.se att fortsätta med sina "geniala" bildval i deras kamp att göra magsjuka sexigt:

---

Det fullständigt kryllar av Amerikanska titlar som "översatts" till Svenska utan att ett enda svensk ord använts. Oftast är det av en anledningar som FAKTISKT är helt logiska. De Amerikanska titeln hänvisar kanske till nåt uttryck som inte är så vanligt i resten av världen och därför lanseras den under annan titel när dom exporterar filmen. Sen vill man ju ha en titel som går att använda i flera länder så man sparar in några korvören på att slippa trycka upp olika affischer i olika länder. En och samma titel i hela Europa = smart.

Därför är det rätt så logiskt att till exempel Live Free or Die Hard blir Die Hard 4.0 eftersom vi ”over here” inte har nån koll på att det tydligen är en lek med New Hampshires motto ”live free or die”. Och eftersom filmen handlar om data så är det ändå helt rätt att kalla den Die Hard 4.0, eller hur?

Men ibland är logiken… kass.

Visst, det är kanske inte den smidigaste titeln att direktöversätta (Höga Klackar & Avskum?) men VARFÖR översätta det till en titel som redan använts MINST 10 gånger innan 2001 då den här filmen kom! (Och då räknar vi inte med filmen BlackMale.) Fanns det ett vagt hopp hos distributörerna att publiken kanske skulle missta den här filmen för Hitchcocks klassiker från 1929? Nä, det går ju inte för den hette ju Utpressning när den kom hit… Vilket, med facit i hand, är en jättekonstig titel då den borde ha hetat High Heels and Low Lifes på "svenska", eller hur?

---

Jag hade för mig att Aftonbladet var mästare på att hitta på namn som särskiljer olika personer? De älskar ju att spotta ur sig namn som "Hagamannen", "NK-mannen" eller "mannenmannen" men det kanske bara gäller män och brottslingar? Hade smeknamnsexperterna på Aftonbladet.se ledigt idag, eller? "Vickan"? Trodde det var "Kronprinsessan" man skulle säga men det kanske är dags att försöka en lite folkligare vinkling. Och vad kan vara folkligare än att får dela smeknamn med Victoria Silverstedt?

Sen undrar jag lite... "De senaste vimmelbilderna väcker reaktioner"? Hos vem? Vem har på riktigt reagerat? Aftonbladet själva, eller? Bara för att ni reagerar på att någon som varit plastikopererad de senaste 20 åren betyder det inte att det är värt att nämna...

 

...två gånger.

---

Tror att jag varvade mätaren igår på alla sorters nördbarometrar...

ILM's Lorne Peterson var i Skell-Hell (Skellefteå) igår och jag fick hänga med honom ett par timmar innan han körde en skön Q&A. Jag var väl inbjuden för att antingen kyssa hans röv i två timmar så hans vistelse i Skell-Hell skulle kännas lite mindre som en vistelse i Skell-Hell - eller så var det för att värma upp honom lite innan han skulle snacka. Sen skulle jag hjälpa till under själva seminariet att ställa frågor om det skulle bli en pinsam tystnad men en person som jobbat på ILM i ca 35 år och hjälpt snubbar som Spielberg, George Lucas, Sam Raimi, John Carpenter, Ang Lee... [okej, jag ska sluta namedroppa (Clint Eastwood!) nu] att göra bättre filmer har inte direkt problem med att komma på saker att snacka om.

Så jag satt mest och gapade under hela spektaklet medan han snackade om allt från hur han byggde rymdskepp av två hinkar till Star Wars, pinsamma jobb som Star Wars Holiday Special och Howard the Duck, hur hans sista jobb i branschen (or is it?) var att bygga den lilla skymt av Helvete Drag Me To Hell bjöd på och dra ett snuskigt skämt om Thor (inte film-/serie-Thor utan den fornnordiska Guden Tor).

Sjukt trevlig snubbe och jag hoppas att alla som kan drar till Creative Summit 2011 imorgon då han ska snacka och visa ännu mer grejer.

---

Igår skrev jag ju om hur Aftonbladet.se verkade lite betuttade i tuttar då varje inlägg som handlar om träning, kändisar, skola (!?) och före detta kändisar måste prydas med en bild av rattar. Det vill säga: nästan allt de skriver om.

Men idag föll myntet på plats och jag måste be Aftonbladet.se om ursäkt. Hade jag igår fattat att ni inte ens vet var röven sitter så hade jag varit snällare mot er. Eller jo; det visste jag sedan länge men då var det mest bildligt talat. Men nu när ni måste ringa in rövar (antagligen med hjälp av någon av alla Aftonbladets alla "experter") på bilder..?

Tro mig, Aftonbladet... Vi vet var den sitter - alla har en och så länge man inte jobbar hos er så sitter den inte på något konstigt ställe (som t.ex. ovanför axlarna). Men det är okej, ni vet helt enkelt inte bättre och det känns som att mobba någon med ett medfött problem när jag ger mig på er.

Jag skulle släppa det här helt om det inte vore för...

På riktigt? Har ni ringat in 2,5 miljoner Aftonbladetläsare med en röd "arselring"? Humor.

---

---

---

Att Senator Anthony Weiners bilder på sin wiener är en världsnyhet är bara tragiskt. Vi skulle inte ens veta vem fan han var här i Sverige om det inte vore för ett mediedrev som inte kan sluta tjata om något som bara berör honom.

 

...och de han chattar med.

 

...och de som läser hans twitter. Han borde vara like okänd här i Sverige som våra egna ministrar är.

Då kommer nästan Aftonbladet.se som en frisk fläkt av jämställdhet då resten av världen blivit snoppfixerade och fokuserar på det dom gör bäst istället: omotiverade bilder på bröst. Inte en korv i sikte - bara brön. Jag orkade inte ens kopiera alla "artiklar" som hade klyftor i fokus men ni som varit där vet ju att alla texter som handlar om att komma i form behöver en bild på en svettig urringning och även alla skvallerspalter om kändisar som har "gjort nåt" måste gestaltas med push up eller stå bredvid någon som har det. Sen började jag ärligt talat känna mig som ett gubbsjukt pervo som tog screenshots på varenda artikel på Aftonbladet.se.

Och ja; jag erkänner att bilden på Kissie tog jag mest med för att kunna säga: "Vad fan är det där? E.T. med ögonbindel eller ett blekt svältande barn som inte fattat att det är MAGEN som ska svälla upp?" Jag skulle kunna kalla henne freak men det hann visst Aftonbladet.se göra före mig. Stackars tjej. Vi ska vara snälla mot oss storbystade bloggare!

 

Men jag har faktiskt en seriösare frågeställning till Aftonbladets artikel. "Aftonbladet Dokument" låter sjukt jäkla viktigt. Ja, jag vet att det antagligen är för att jag kopplar det till Dokument Utifrån och liknande program men det känns som Aftonbladet VILL att vi ska göra den kopplingen med sitt seriösa typsnitt. Har Kissie naziguld i bikinin eller?

---

"Det är en film eller nåt med den där tjejen som har stor mun... blond... Hon som spelar henne är gift med han Clintan - jag kan inte förstå vad han ser i henne! Men det handlar om henne och... spöken. Det är lite övernaturligt och sånt tjafs som jag inte gillar."

Kan ni gissa vad det är Mamma Fantastic pratar om?

Klicka på SVARET så får ni... uhm... svaret.





Gillar ni sånt här kan jag rekommendera ett besök på Vad Heter Filmen? där ni kan läsa andras tappra försök att beskriva en film de glömt bort, hjälpa dom att komma på vilken film de letar efter eller kanske söka efter något själv.

---

---

Får vi inte? Shit, jag som redan gjort det i rubriken på det här inlägget.

Klart som fan vi FÅR - det är bara att vi SLIPPER! Inget jävla paradande eller skit på Skansen som vi skattebetalare behöver stå för eller ens behöver genomlida. Men FÅR får vi.

Tänker jämt på stackars Victoria när hon fyller år... Hon är lika gammal som jag, fyller år bara två veckor innan mig, så jag vill liksom tro att vi har saker gemensamt. Och varje år tvingas hon in i en alldeles för varm och tantig folkdräkt där hon måste le mer krystat än Peter Settman i Så Ska Det Låta när det spelas musik riktad till 90-åriga tanter som fortfarande tror det är okej att säga "neger" idag. Töntiga spelemän från Dalarna är inte riktigt up to date för någon i vår ålder. Inte ens om du är inavlad av den perfekta blandningen av nazister och horbockar. Låt henne vara "för Sverige i TIDEN" nu när farsgubben inte kan.

Mitt bästa Madeleine-minne: Kvart över elva en natt i Stockholm och jag var på kräftskiva vid Filmhuset och vi märker att spriten börjar ta slut. Så vi springer tvärs över vägen för att köpa "nödraketer" (folköl) på 7-Eleven och eftersom vi var där dagligen så släpptes vi in trots att de hade stängt för att plocka på oss öl. Medan vi står där inne knackar det på glasdörren och därute ser vi ett förtjusande par som också är i behov av nödraketer: Madeleine och hennes pojkvän som tydligen hade en lägenhet i närheten på den tiden.

"Wow" tänkte jag lite impad av synen av partyprinsessan herself och funderade på om hon kanske skulle vara sugen på lite kräftrester och... folköl. Mindre impad var dock 7-Eleven personalen som gick till dörren och skrek: "Vi har stängt!" och släppte inte in dom. Partyprinsessan såg på oss 7-Eleven VIP’s som om hon varit en normal dödlig i kön på Spy Bar som just sett Dr. Alban släppas in framför hennes näsa. Sen gick de.

Grattis! Men du är alltid välkommen på mina kräftskivor, tjejen! Lämna hunden hemma bara.

---

Okej... Undrar om jag medvetet försökte sätta en tidsstämpel på serien när jag gjorde den? Ja, om nån frågar så kommer jag säga ja. Men egentligen så var det nog bara så att seriestrippen skulle lämnas in på eftermiddagen och jag hade precis vaknat efter lunch utan att ha en idé. Så precis som Helge Skoog så "improviserade" jag bara vilt - dvs uppredade det jag såg framför mig.

Så det jag såg framför mig var att jag satt på Café Cremé (som jag nämnt tidigare i den här bloggen), klottrade ner vad jag nu än hade framför mig med dåliga pennor, för lite tid för att kunna renteckna något och kanske slänga in referenser till något som stod på den över en vecka gamla dagstidning som låg på bordet (mul- och klövsjuka). Ja, vi hade ju inte Aftonbladet.se på den tiden. Men vi hade TV3-Nyheterna.

Sen var väl skallen full med ansökningar till diverse filmskolor. Jag sökte till allt från Stockholm Filmskola, Danska, Stockholms, nån i Göteborg... ingen ville ens ta mig till intervju men på Dramatiska Institutet kom jag in. Så när folk frågar om det är svårt att ta sig in där så säger jag alltid; "Nej... Men Lillehammer däremot! Svår publik där..."

---

Blunda och tänk på era favoritfilmaffischer... Dom där som var så snygga att du köpte en själv, kanske tillochmed ramade in och satte upp på väggen. Själv ser jag framför mig ett par läckra gjorda av Drew Struzan.

Okej, lite mer krasst nudå: Blunda och tänk på de där affischerna som fick dig att gå och se en film? Ja, det är ju en skillnad för oftast är ju favoritaffischer just favoriter för att FILMEN var bra. Nu när jag blundar så ser jag av någon anledning framför mig... Mördartomaterna Slår Tillbaka. Hm. Och Cobra!

Iallafall...

Var det någon av er som såg en "huvudet bland molnen"-affisch när ni blundade? Ni vet dom där filmaffischerna som skulle kunna se bra ut men sen är det nån producentjävel som sagt: "Bra! Men kan du slänga dit en blaffig bild på filmens stjärna också - kanske på himlen?" och så blev den förstörd. När jag gjort mina "Det Våras För "Svenska" Filmtitlar"-serie här så har jag snubblat på... allt för många.


Varför? För att 1.) Det finns för många. 2.) Det är ett tydligt tecken på dålig distributör vilket går hand i hand med huvuden på himlen OCH dåligt "översatta" filmtitlar riktad till en korkad publik.

Det finns på TOK för många av dom och det är fan inte många som prytt en kassasuccé. Så jag har enormt svårt att se poängen till att utsätta oss konsumenter för dessa ögon-ollningar. Och det är på TOK för många för att jag ska ens veta var jag ska börja visa exempel. Så jag börjar här:

---

Ja, jag är ju ingen Nostradamus... Hur skulle jag kunna veta 2001 att det inte skulle bli någon Jalla Jalla 2 i framtiden då Josef Fares istället valde att gå nya vägar och upptäcka nya teman i sitt filmskapande? Som Farsan.

---

Det är i sanning ett I-landsproblem det här med filmtitlar som översätts helt bäng-dåligt men det är likförbannat ett problem. Ungefär som ett sandkorn i ögat kan förstöra en fin dag på stranden eller någon som sitter bredvid en på bion som var femte minut kollar på sin mobiltelefon som utrustats med strålkastarljus i sökaren kan förstöra vilken film som helst.

Men det finns ju dock det där unika undantaget där översättningen toppar orginaltiteln...

...med råge! Från The Amityville Horror till den smått fantastiska titeln "Huset Som Gud Glömde". Så fantastiskt bra... men fan ta mig om det inte är det den enda förbättring jag kan komma på?

---

The World's Fastest Indian - den sanna historien om Burt Munro som försökte slå hastighetsrekord med sin Indianmotorcykel är inte bara en skön rulle som de flesta har missat. Det är även en film som ni antagligen inte hittat då den i Sverige fick en sån idiotisk titel att inte ens jag som sett den kan minnas vad den hette.



Är det så jäkla svårt att översätta den titeln? "Citronträd och Motorolja"? Gubben Hopkins pissar varje morgon på ett citronträd i filmen men var det verkligen DET som definierade den här filmen? Det är som att döpa om Short Cuts (som för övrigt inte översattes) till "Flytande Lik och Julian Moores Buske".

---

Du, det var inte LITE som daterade den här seriestrippen! Filmreferenser som Nattbus 807, Howard the Duck på VIDEO, att man KÖPTE film och att en paj bara kostade 15:-.

"I'm getting to old for this shit" är ett passande citat då det är 24 år gammalt nu. Jäklar.

---

Ja, eftersom distributionsbolag gärna vill förenkla för de kolossalt korkade svenska människor som gillar att se film (det är vi det) så kan man ju inte tillåta långa krångliga Amerikanska titlar, eller hur? Så därför underlättar det ju om man översätter dom till svenska. En annan anledning är då man tror att folk (vi igen) är så hjärndöda att vi inte ens kan räkna till 10. Och när en films tagline är: "A temptingly tasteful comedy for adults who can count" så är det extra hånfullt när de gör så här:

Jepp. ”Blåst på Konfekten” blev det istället för... 10. Tack för den idiotförklaringen.

 

 

 

---

Jag hör allt oftare hur folk säger att de föredrar att ladda ner filmer än att njuta av film på det sätt de var gjorda för: i en skön biosalong. Varför? För att folk snackar och håller på med mobiltelefoner hela tiden som om de vore hemma och... kollade på nerladdad film.

Så varför inte bara ta och införa lite nolltolerans och tystnads-nazism?

Sista åren farsan var i liv så kunde han inte gå på bio. Gubben var näst intill döv men tack vare smarta ingenjörer så hade han PERFEKT ljud via sin hörapparat då han kunde koppla den till biosalongers inbyggda ljudslinga. MEN så fort en mobil ringde så fick han det där ljudet stereohögtalare ibland ger ifrån sig när en mobil ringer för nära dem: RATT-TATTATTA-KRRA-TATTA!  Fast inborrat rätt in i hans hjärnbalk. Så nej: det räcker INTE med att du har mobilen på ljudlöst i en biosalong: du är en störig jävel iallafall som inte borde vara på bio om du inte klarar av att inte ta emot samtal på två timmar. Sök ett jobb på 112 SOS Alarm istället om det är så viktigt att svara allting.

---

Flashback: För typ 12 år sedan funderade jag seriöst på att arrangera en 24 timmars filmfestival på Folkets Bio i Umeå som skulle heta "High School Reunion" där vi 24 timmar i sträck skulle spisa ut filmer i genren. Fan vad nice det hade varit...

Tillbaka till Heathers: Här insåg de Svenska distributörerna, med all rätt, at det skulle bli krångligt att översätta dess originaltitel eftersom det är lite kinkigt att säga "Heather" i plural på Svenska. Men när man tänker efter: är det verkligen helt omöjligt att förstå vad "Heathers" betyder?
Vadsomhelst hade varit bättre och tydligare än "Häxor, Läxor och Dödliga Lektioner" eftersom filmen inte direkt fokuserar på läxor, har inga häxor (eller ens tillstymmelsen av någon magi) och det var mest när det inte var lektion som det blev dödligt. Å andra sidan var det populärt med "Svenska" filmtitlar att innehålla ordet "Dödlig" i alla dess former.

---

Aftonbladet älskar att göra stora rubriker av "opassande skämt", typ Lars von Trier som säger att han förstår Hitler eller Brad Pitts chockskämt om att slå sina barn. Hur ska jag tolka det här då?



"Vrakpris"? Seriöst? Skulle vilja se dom skriva nåt liknande om Estonia.

---

Jepp. Redan i den andra strippen jag gjorde till Nöjesmagasinet så kan man se hur idéerna började tryta och hur jag desperat försökte vända det till något charmigt. Nja. Känns bra att jag lärt mig att få saker färdigt långt innan deadline nuförtiden.

Okej, varför växer min näsa nu?

---

Nostalgi(s)tripp!

 

För en smärre evighet sedan tecknade jag en seriestripp för Nöjesmagasinet i Umeå (numera Nöjesmagasinet City) vilket är konstigt på många sätt och vis... Framför allt så är det konstigt eftersom jag alltid hatat seriestrippar  då det är seriekonstens svar på "har du hört den förut"-vitsar medan jag alltid velat berätta historier. Att bygga upp till en töntig punchline känns sjukt töntigt.

Men så fick jag ett mail från lilla polare från förr, Peedeeweedee aka Anders Magnusson; en av oss tre som grundade Kollektivet Barata - en klassisk hemvist för allt för stora fester/efterfester i centrala Umeå döpt efter vår husgud Ana Barata (<3) från SVT. Och i mailet hade han bifogat några av mina gamla seriestrippar som hette Den 27:e (som fått sitt namn efter det datum man då fick socialbidrag).

Man kan dock finna spår av min avsky för stripp-formen i serierna, hur jag hela tiden försökte undvika en punchline i slutet utan placerade sånt så tidigt som möjligt istället. Och att jag alltid tecknade serien i sista sekund vilket ofta resulterade i dåliga teckningar och skämt om att jag inte kommer på nåt skämt (vilket i sin tur gjorde det enklare för mig att inte behöva avsluta med en punchline).

Också väldigt kul att se Lennart Holmlund göra en cameo i första strippen! Även om att det är en smärtsam påminnelse om att det inte hänt ett skit sedan år 2000...

 

 

Antar att jag inte blev polisanmäld för att ha gjort en nidbild då jag, listig som en räv, döpt om honom till "Lennart Lundholm"... Men visst kan man väl känna igen honom än? Den kuknäsan kan man inte ta fel på, eller?

---

Kan nån förklara det för mig i ord jag förstår? Är det ett nytt IQ-test Aftonbladet.se-style?

Ja, det är viktigt att ha koll på såna där saker eftersom solen inte är lika nyttig för oss som när jag var liten och varenda jävel kämpade för att få den ultimata George Hamilton-brännan. Nä, nu smörjer man istället på sig en fejkbränna så man ser ut som en inverterad clown/Snooki. Så jag förstår varför Aftonbladet.se tar upp det... För dom vill ju oss bara väl.

MEN jag fattar inte varför de valt foton på Nicole Kidman, Claudia Schiffert, Angelina Jolie och Halle Berry för att få oss att klicka in på själva artikeln? Är Aftonbladets "experter" rädda för att varningen i sig inte är tilltalande nog utan de måste ta till med några kändisnunor - som dessutom alla är sjukt långsökta...

Jag tycker dom skulle använda sig av det bortklippta klippet från min film No Law 4000 istället:

---

I den här bloggens första inlägg skrev jag en brasklapp till varför jag "valt" att kalla mitt företag för Janne Fantastic eftersom det är ett rätt så extremt namn på någon i Sverige. Här ska man ju helst heta något lite mer blygsamt eller rakt på sak. Typ "Manus Janne" eller nåt sånt. I det där första inlägget förklarade jag att "Janne Fantastic" hade varit mitt tredjeval då mitt förstahandsval var "Naiv Bild" och att jag glömt bort vad mitt andrahandsval var.

Men nu har jag kommit på det! En dag på det glada 90-talet satt jag på ett café och drack för mycket kaffe och klottrade fram den här bilden...

...som jag i ärlighetens namn återskapat för er nu eftersom jag inte kan hitta originalet. Jag kallade bilden för "Quasimodos Tinnitus" vilket var ett namn jag förälskade mig i. Det lät så snobbigt sofistikerat samtidigt som det var totalt jäkla nonsens. Hade passat mig perfekt! Men det tyckte dom tydligen inte när jag ansökte om namnet då det inte beskrev min verksamhet...

Nä, för "Janne Fantastic" är ett tydligare namn på ett företag som sysslar med... Ja, vad fan låter det som? Någon som svurit på att bekämpar Dr. Doom?

Apropå Dr. Doom kan jag avslöja att arbetsnamnet för den här bloggen inte var Janne Fantastic utan "Lennart Holmlund" efter Umeås totalförvirrade kommunalråd/"Sverige svar på Glenn Beck". Hade varit kul om jag hade lyckats göra en "Rick Santorum" - den Amerikanska senatorn som tydligen retade upp fel människor... För de såg till att när man googlar på hans efternamn så får man det HÄR som första träff! Genial hämnd för 2010-talet.

---

Är det bara jag eller beter sig Aftonbladet.se plötsligt som en unge vars föräldrar hotat med indragen veckopeng om de berättar för sina vänner vad de sett föräldrarna göra i sovrummet?

Idag skriver de om Madeleine som är glatt pepp på att fira Nationaldagen, Prinskorven som har ett stadigt förhållande ("OMG" som kidsen säger) men inte ett ord om Mille eller bilder på Kungen med tjejer som ÖNSKAR att de fick vara med i Paradise Hotel istället. Tillochmed Aftonbladet shoppen har dragit sig tillbaka:

---

Varför är det hennes revansch? Om något är det väl Kungafamlijens revansch...

Jag slår vad om att Sofie "Paradise Hotel" Hellqvists föräldrar just nu hoppas att hon ska hitta någon som tillhör en finare familj - typ familjen Sheen. Visst, prinskorven designar schyssta skedar och så men det är väl egentligen lite grann samma sak som att dejta en bortskämd konstnär med taskig uppväxt?

---

Jag har gått igenom nån sort Phil Hartman-fas på senaste tiden och glott på det mesta youtube har att erbjuda om mannen som gav oss Troy McClure och en drös med Saturday Night Live-juveler.

Men jag har också sett hela serien Newsradio som är en rätt så pissig sitcom där man kan se varje punchline komma en timme innan man trycker på play. Men det är grymt nostalgiskt att kolla på då den inte bara har Phil Hartman utan även 90-tals ikoner som "vad-han-nu-heter-från-Kids in the Hall", "Han-som-spelade-Milton-i-Office Space", "Killen-som-sen-blev-programledare-för-Fear Factory" och cameos från Seinfeld, Puddy från Seinfeld, Jon Stewart, James Caan, Norm McDonald med många flera. Men serien blir inte BRA för det - seriens "höjdpunkt" är första avsnittet av säsong fem som gjordes efter att Phil Hartman mördats och karaktärerna sörjer hans karaktär Bill. Det är sorgligt men med galghumor precis som Bill/Phil skulle vilja ha det.

Men man vet att man sett för mycket av en serie då man börjar drömma om skiten. Inatt drömde jag att jag blev utsläng från ett hotell i nåt fjärran McGyver-land och fick ta en buss hem som kördes av Andy Dick från Newsradio. I serien spelade han deras patetiska försök till en Kramer-kopia som innan förtexterna alltid skulle ramla på något lustigt sett. Ni känner säkert mest igen Andy Dick från det där avsnittet av High Chaparall då Filip & Fredrik var som mest rädda för sina liv. Iallafall: När bussen närmade sig min slutdestination så plingade jag på stopp-knappen... men Dick stannade inte. Jag gick fram till honom och sa att "jag skulle ju av där!" men han blängde bara surt på mig och kastade med sin krulliga lugg. Sen la jag min hand på hans axel och jag sa:

"What happened, Andy? We used to be friends."

 

 

 

Phil Hartmans svenska dubbelgångare

---

Ikväll ska jag grilla/använda bränt kött som ursäkt för att dricka GI-öl och whiskey. Och eftersom det är hemma hos T-post-Peter så passar det väl bra att jag slänger upp en illustration jag gjorde för T-Post i hopp om att han känner sig manad att mata mig då jag fått i mig för mycket GI-öl och whiskey.

Visst är whiskey GI?

---

 

 

Jag ska försöka ta mig igenom resten av det här så kortfattat som möjligt för det som följde var 4 dagar av leda och skrikande gubbar. Det blir rätt så... repetitivt. Men också meditativt.

Första natten fick jag inte sova med de andra nyinkomna lumparna för befälen ville inte att jag skulle smitta dom med mina åsikter (dom sa faktiskt så!). Vilket var lite skrämmande först men var ganska nice efter en stund då de mest gjorde det jag brukade göra hemma iallafall: chilla och glo på film.

Trots att jag kände mig ganska stolt över att jag vågade stå för min sak så skäms jag för två saker: att när de kollade på Tarantino's Jackie Brown och sa "det här är världens bästa film!" så sa jag "ja, det är den".

Och att jag ljög och sa att jag var vegan.

Under mönstringen så var det många som slapp lumpen då de ljög om sexuell läggning och att de pissade i sängen och sånt. Sen gick det rykten om att även veganer inte var välkomna, speciellt såna från Umeå för de hade ju ett rykte om sig – att de skulle vara bra på militära aktioner – och det ville man väl inte ha i det militära. MEN det var inte därför jag sa det! Nä, det var mer som en mental disciplin för mig att klamra mig fast vid – att ändra alla mina vanor tills de skickat hem mig och att inte ge efter för något jag bestämt mig för att göra. Och okej: för att vara lite extra besvärlig.

 

Efter den första natten insåg de att jag kunde ju inte knalla runt där dagtid så istället skickade de iväg mig till något militärsjukhus där jag fick tillbringa resten av tiden med magsjuka minröjare (så ska mitt nästa punkband heta) som varje morgon fick bajsa på en spatel och varje kväll grät över att de blivit ditlurade. ”De sa att jag skulle få ta lastbilskörkort men nu har jag bara en månad kvar och skiter på glasspinnar!”. Det var en rätt så skön tid. Eftersom jag var frisk skickade de andra iväg mig ut i Boden city för att hyra film och TV-spel. (Mycket shoot 'em up-spel av någon bisarr anledning…) Och inte ens då passade jag på att köpa en biff att tugga på för som sagt: det handlade om disciplin!

 

Det enda som inte var skönt var avbrotten: att dagligen bli kallad för att möta en ny skrikande gubbe – den ena med högra rang än den andra. Jag skulle blivit imponerad om de hade haft makt att skicka hem mig men det kunde bara en psykolog göra. ”Om du nu inte har befogenhet att skicka hem mig så kan du lika gärna sluta skrika” var mitt mantra de dagarna. Det och ”nej, jag dricker inte mjölk”.

 

Efter fyra dagar fick jag tillslut träffa en psykolog som pratade med mig om min passion för film och att jag inte tänkt göra något annat. Han frågade om jag inte kunde tänka mig att göra informationsfilm för de militära som ett alternativ och jag sa något om Leni Riefenstahl gjorde ju snygga filmer. Sen, manligt och bestämt, så bröt jag ihop inför honom och grät och snörvlade fram ”jag är för fan inte vegan!”

 

En timme senare satt jag på en buss hem.

 

 

Kriget var över.

 

 

 

 

 

Tills nästa gång jag satte min fot i Boden.

 

 

 

 

---

 

Det fanns en tid då man kunde lita på Army of Lovers och Kungen. Den tiden var 2005:

Ja, visst var det bättre förr? På den tiden valde Aftonbladet bilder på Kungen där han gör segergest efter en lattjo kväll. Saknas bara en bild på honom som ger Aftonbladets "reporter" en high five och att de gemensamt skrålar "BÄSTA ORGIEN HITTILLS!"

Men nu vet Aftonbladet att vi inte kan lita på... tjejerna i Army of Lovers.

Mille Markovic fick inte 50 miljoner (eller hur mycket det nu var) för sina bilder men Aftonbladet kommer med ett nytt erbjudande! Passa på nu Mille!

---

...kallas jag redan "bloggar'n" av vissa. Vilket är intressant med tanke på att jag har mindre trafik än Sagagallerian i Umeå (och folk kallar inte ens den för en galleria).

Så, vad har jag lärt mig?

Inget.

Här är dock en lista på mina favoriter bland de sökord som fått folk att finna den här bloggen. Jag flyttar mitt ego åt sidan för en gång skull och nämner inte alla de variationer på "Janne Fantastic" som dykt upp... förutom att någon sökt på "Janne kung". Hur skulle jag kunna motstå att nämna det?

johar bendjelloul flickvän
Jag gillar tanken på att det finns förälskade tjejer där ute som trånar efter Sveriges bästa programledare precis lika mycket som jag. Vänta, det där kom ut fel...

 

ulla-maj + fågelskrämma

Inte bara att den ordkombinationen får mig att fnissa men även att den näst mest populära sökningen har varit olika kombinationer av "Ulla-Maj Andersson" och "nidbild" roar mig. Den mest "popular" har varit "Eric Saade". Grr...

knullar
Hm. Jag kanske borde vårda mitt språk bättre? Vill ju inte uppröra skattebetalare.

min röv
Den här sökningen förstår jag bara inte... Jag menar: ja, jag brukar googla mitt namn då och då för sån är jag men då söker jag inte på "mitt namn". Varför söker man på "min röv"? Hur kul som helst.

Jennie abrahamson
Fler borde söka (och finna!) Jennie Abrahmson! Men det är lite tragiskt att fler har sökt på "stefan martinsson"... Undrar om de blev nöjda då de kom till min blogg?

bättre än mig
"Bättre än jag" säger vi gärna här uppe i Norrland.

 

bloggar om malou von sivers

Det borde finnas nog många såna för att TV4 ska inse att det är dags för ättestupa.

iq test aftonbladet

Väldigt specifik sökning tycker jag... Kul! Hoppas att ni klarade av det!

 

holmlund

Är dock väldigt besviken på att det är INGA sökningar på "Lennart Holmlund"! Trodde han hade mer fans än så? HAN tror han har mer fans än så.

fantastic keps

Keps? Jag har bara hållt på en månad - merchandise får vänta lite till, ok?

---

Är det bara jag eller ser det ut som om han bara säger "nej" på en av bilderna? Men tack Aftonbladet; jag hade inte förstått att han sa nej fyra gånger om ni inte lagt upp fyra bilder på honom. Tydlig och fin journalistik där. Undrar hur hans andra dementier såg ut? Och sa han inte nej då?

Och... vad säger han på de här två bilderna då?